För att stärka de studerandes rättigheter inom folkhögskolan har Folkbildningsrådet fått i uppdrag av folkhögskolorna att starta Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR. Alla kursdeltagare på folkhögskola kan vända sig till FSR.
Följande frågor kan behandlas av FSR: information innan den studerande är antagen, information vid kursstart, deltagarinflytande och studeranderätt, avgiftsfri undervisning, intyg, om en kurs upphör eller ställs in, utvärdering, försäkringar, disciplinära åtgärder samt arkiv- och sekretessregler.
En central del av folkhögskolan är dess frihet och självbestämmande. Varje folkhögskolas högst beslutande organ är dess styrelse. Det gör att alla beslut om skolan och utbildningen ligger ”nära” deltagarna. Men det innebär också att det inte finns någon Inspektion, eller skolöverstyrelse att vända till till om man är missnöjd med beslut kring en kurs på folkhögskolan. För att stärka de studerandes
rättigheter inom folkhögskolan har Folkbildningsrådet beslutat att varje skola måste ha en egen studeranderättslig ordning, en studeranderättslig standard. Men den bestäms unikt för varje skola. Man har även inrättat Folkhögskolornas Studeranderättsliga Råd, FSR, en ”överklagandeinstans” som kursdeltagare på folkhögskola kan vända sig till. Ett råd som i förekommande fall granskar beslut
utifrån skolornas egna ”regelverk” Följande frågor kan behandlas av FSR: information innan den studerande är antagen, information vid kursstart, deltagarinflytande och studeranderätt, avgiftsfri undervisning, intyg, om en kurs upphör eller ställs in, utvärdering, försäkringar, disciplinära åtgärder samt arkiv- och sekretessregler.
Huvudman för Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg och i Viskadalen är Västra Sveriges Arbetares Folkhögskola (VSAF). Vår huvudman utgör också grunden för vår profil och viktigaste mål; Att vara det ledande bildningscentret för arbetarrörelsen i Västsverige. Profilen utgår från medlemsorganisationerna vilka till största delen är fackliga organisationer inom LO samt organisationer inom Socialdemokratin. Skolans profil återfinns beskriven i VSAF:s måldokument.
Folkhögskolans undervisning är kostnadsfri tack vare ekonomiskt stöd från stat och region. Bidragsgivarna föreskriver inte vilka kurser som ska ges eller vilket innehåll de ska ha. Skolan kan själv forma och utveckla verksamheten, anpassa innehåll och arbetsformer utifrån vårt måldokument och kursdeltagarnas förkunskaper, intressen och behov. Enda kravet är att det ska finnas en allmän kurs. Kvalitén i verksamheten redovisas regelbundet och granskas nationellt. Statens stöd till folkhögskolorna har ett klart syfte vilket framgår av folkbildningsförordningen.
Statens syfte med stöd till folkbildningen är att
Socialpedagogutbildningen är en tvåårig eftergymnasial yrkesutbildning i vilken huvudperspektivet är socialpedagogik, som ger redskap till att stödja människors strävan att ingå i samhällsgemenskapen. Utbildningen har formulerade mål för kunskap, färdighet och kompetens, målen är anpassade till de krav som ställs på yrket. I länken nedan beskrivs de delar som specifikt rör vår socialpedagogiska utbildning.
Socialpedagogutbildning
Deltagarinflytande ska vara utmärkande för hela verksamheten vid Viskadalens Folkhögskola. Utgångspunkten för deltagarinflytande är att, utifrån kursmålen, varje deltagare ska ha stor påverkansmöjlighet över den egna studiesituationen. Detta sker framförallt genom att kursdeltagarna, kontinuerligt under utbildningens gång, utvärderar delkurser och moment i utbildningen.
Skolan har en rad olika former för medinflytande för studerande. I skolans arbetsordning beslutad av styrelsen finns reglerat i vilka frågor de olika forumen har beslutanderätt.
Varje klass väljer varje år två representanter som deltar i studerandekårens möten. Ordförande i studerandekåren representerar kursdeltagarna i skolans styrelse. Representanten har yttrande- och förslagsrätt.
Deltagarna utser varje år ett studerandeskyddsombud i varje klass. Skyddsombuden utbildas för sitt uppdrag. En av deltagarnas skyddsombud har plats i skolans skyddskommitté.
Utbildningsbevis utfärdas efter att samtliga delkurser och moment är godkända.
För att du ska få påbörja nästkommande termin, krävs det att fullgjort 80 procent av studierna i samtliga, för terminen, genomförda kurser.
Den studeranderättsliga standarden omfattar alla folkhögskolekurser längre än 15 veckor. De omfattar således inte kortkursverksamheten inom VSAF.
Distanskurser är processutbildningar där bildning sker över tid, minst 15 veckor. Det möjliggör för många av våra medlemmar att kunna studera eftersom studieformen kan kombineras med förvärvsarbete. Kursuppläggen ser olika ut beroende på vilken distanskurs deltagarna genomför. För information om intyg, behörigheter mm läs vidare om de olika kurserna i länkarna:
Fackliga distanskurser
Kurser i samarbete med S i Västsverige
Kurser i samarbete med Tiden & AiP
På alla distanskurser används en digital lärplattform. Folkrörelsepedagogiken ska genomsyra distanskursernas hela upplägg och utförande.
Deltagarinflytande ska vara utmärkande för hela verksamheten vid Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg och Viskadalen. Utgångspunkten för deltagarinflytande är att, utifrån kursmålen, varje deltagare ska ha stor påverkansmöjlighet över den egna studiesituationen. Detta sker genom kontinuerliga kursutvärderingar under distanskursens genomförande och avslut samt genom lyhördhet och kommunikation under hela distanskursen.
På Viskadalens internat har du möjlighet att bo i eget rum med toalett och delad dusch. Du har även tillgång till tvättstuga, kök och “vardagsrum”. Boende på internatet svarar för städning av både egna rum och de gemensamma utrymmena. På våra allmänna kurser i Göteborg, har vi inte möjlighet att erbjuda internat.
Att studera allmän kurs på folkhögskola innebär att som vuxenstuderande ta ansvar och aktivt delta i studier på heltid i minst ett år.
Specifikt för folkhögskolan är att vi inte har några centrala läroplaner och att vi utgår ifrån deltagarnas behov och erfarenheter i undervisningen.
Vår undervisning utgår ifrån ett brett och varierat samhällsperspektiv och baseras på närvaro, aktivt deltagande och utveckling.
Vi har inga prov eller betyg utan vi mäter din studieinsats i form av studieomdömen där vi bedömer utvecklingen av dina kunskaper, din analys- och studieförmåga, din ambition och hur du strukturerar dina studier, samt din sociala arbetsförmåga.
Att studera hos oss på AFiG innebär att delta i skolans demokrati-, solidariets-, kultur- och hälsoarbete utöver ämnesundervisningen.
Våra ledord är solidaritet, demokrati, jämlikhet och jämställdhet både i teori och praktik – Vi förändrar världen tillsammans.
Vi är en skola för alla, där mångfald och inkludering är en självklarhet – Vi hjälper varandra.
Vi arbetar utifrån en helhetssyn på människan och samhället och integrerar både hälsa, miljö och kultur i studierna – Vi jobbar för att må bra.
Vårt arbetssätt utgår ifrån delaktighet och mötet med andra i samtal, samarbete och process och innefattar ett aktivt deltagande av alla inblandade – Vi vill växa tillsammans.
Vi möter dig som deltagare där du befinner dig och stöttar dig utifrån dina erfarenheter och behov – Vi stöttar dig i att nå dina mål i livet.
Vi erbjuder allmän kurs på gymnasienivå med tre olika inriktningar: Människan, Samhället och Världen med ungefär motsvarande ämneskurser som på gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program. På skolan finns även allmän kurs Distans med samhällsinriktning. För mer information om vår allmänna kurs:
Allmän kurs
På VSAF-Folkhögskolor tar alla ett gemensamt ansvar. Skolan har en rad olika former för medinflytande för studerande. I skolans arbetsordning beslutad av styrelsen finns reglerat i vilka frågor de olika forumen har beslutanderätt.
Varje kurs väljer två representanter till kursrådet som bland annat ansvarar för de gemensamma aktiviteterna på skolan. Frågorna kan ha kommit från klassråden, kommittéerna eller studerandekåren. Kursrådet består även av lärarrepresentanter från alla kurser samt en representant för skolledningen. Kursrådet träffas en gång i månaden på schamalagd demokratitid men kan också utnyttja annan ledig tid. Kursrådet kan utöver skolans kommittéer tillsätta ytterligare kommittéer och arbetsgrupper. Kursrådet utser även deltagarnas representant till skolans styrelse.
Vårt mål är att alla, under sin tid på VSAF-folkhögskolor, ska ingå i någon kommitté för att träna på demokratiska former, samt att planera och besluta om olika aktiviteter som t.ex. temadagar, utflykter etc. Vilka kommittéer som ska finnas på skolan bestäms av skolans kursråd.
En gång i veckan har kurserna tid avsatt där man beslutar om det som är specifikt för kursen med närvarande av kursansvarig lärare. Där förbereds också frågor som ska upp på kursrådet och kommittéer.
Studerandekåren är deltagarnas egen intresseorganisation på skolan och där finns möjlighet att arbeta med studeranderätt och andra frågor för att driva deltagarnas gemensamma intressen under studietiden.
I varje årskurs utses två studerandeskyddsombud som tillsammans med personalombud i början av läsåret får utbildning för sitt uppdrag av skolan för att kunna uppmärksamma skolans arbetsmiljö. Genom att observera lokaler och deltagarnas och personalens hälsa på skolan med stöd av skyddsronder som leds av rektor en gång per termin, bidrar ombuden med synpunkter till rektor (se Studerandevårdsplanen i SRS). En av de utsedda studerandeskyddsombuden skall ingå i skolans skyddskommitté (Arbetsmiljölagen 6 kap §8).
Kvalitetsarbetet
En väsentlig del av utvecklingen av kvalitén är den process som bedrivs i respektive kurs med de veckovisa klassråden som följer och utvärderar lärandet. Allt som rör skolans långa heltidskurser finns reglerat i kursramarna som arbetas fram och beslutas av Kursrådet. Frågan om kvalitetsutveckling är ett inslag på lärararbetslagens träffar såväl som APT-möten. Särskilda aktiviteter genomförs inför starten av läsåret samt under läsårets gång där samtliga lärare är involverade för att peka ut färdriktning i verksamheten och för kontroll av att planen följs. Vid behov revideras planerna. Utvärdering av verksamheten i de långa kurserna är en process som pågår under hela studietiden, i respektive kurs, genom enskilda och gruppvisa samtal. Lärararbetslagen genomför under läsåret några utvecklingssamtal med deltagarna som ett inslag i uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Deltagarna medverkar i en nätbaserad deltagarutvärdering under vårterminen.
En viktig del i vårt pedagogiska arbete är feedback och stöd till deltagarna i deras studiesituation genom utvecklingssamtal som sker en gång per termin. Deltagarna utvärderas utifrån folkbildningsrådets omdömeskriterier och därefter tas underlag för utvecklingssamtal fram. Utvecklingssamtal hålls höst- och vårtermin. Pedagogerna samlas och går igenom studieresultaten under tiden av terminen som har gått. Under våren tar pedagogerna fram underlag med preliminära omdömen för att sedan informera deltagarna om studiesituationen.
Om en kurs ställs in på grund av för få deltagare eller av orsak som skolan inte råder över så informeras detta minst tre veckor före kursstart. Eventuellt inbetald serviceavgift/anmälningsavgift återbetalas då.
Sökande som blir antagen till studiemedelsberättigad kurs rapporteras till CSN. Under kursens gång rapporterar skolan följande uppgifter digitalt till CSN:
Sjukfrånvaro ska anmälas för varje nytt frånvarotillfälle. Meddelande om hur frånvaro skall meddelas ges i samband med kursstart. Om du har studiemedel ska dessutom anmälan göras till Försäkringskassan den första sjukdagen.
Enligt riksdagsbeslut skall statens stöd till folkbildningen bidra till att organisationer är öppna för personer med funktionsnedsättning. Deltagarna skall erbjudas möjligheter till studier och verksamheten skall utformas så att människor med olika bakgrund möts för att bland annat motverka utanförskap, maktlöshet och social isolering. Deltagare skall också ges möjlighet att påverka verksamheten.
Skolan skall verka för att ge funktionshindrade och deltagare med brister i svenska språket samma möjlighet att delta i undervisningen som övriga deltagare.
För att få bästa möjliga utfall av insatser:
Skolornas lokaler är så anordnade att de är tillgängliga för personer i rullstol. Hörselslinga finns att tillgå, vissa lokaler har fast utrustning, till de lokaler som saknar slinga har skolan portabla slingor som kan användas vid behov.
På skolorna finns kompensatoriska hjälpmedel för stöd till deltagare med läs- och skrivsvårigheter samt stöd till deltagare med bristande kunskaper i svenska. Dessa hjälpmedel tillhandahålls av specialpedagog i samråd med er mentor/kursansvarig eller språklärare.
Vår integritetspolicy reglerar frågor kopplade till GDPR, arkivering, sekretess och offentlighet. Klicka på länken för att komma till vår Integritetspolicy.
Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg och Viskadalen strävar efter att skapa en drogfri studiemiljö. Målet med vår drogpolicy är att ingen ska misslyckas med sina studier på våra folkhögskolor på grund av droger. Ingen ska grestas att skaffa sig drogvanor eller återfalla i tidigare missbruk. Individuellt ansvar och respekt för andra är en förutstäggning för att vi ska lyckas med detta och för att alla ska må bra och trivas. Att studera är ett heltidsarbete som kräver engagemang och närvaro. Narkotiska preparat (som inte är utskrivna av läkare) är olagliga och dessutom är allt bruk av narkotika oförenligt med studier på skolan och leder till avstängning. Om detta skulle inträffa finns en särskild handlingplan. Skolan förutsätter att deltagaren inte kommer påverkad eller bakfull till utbildningen. Skulle så ske har läraren rätt att avvisa deltagaren från undervisningssituationen.
Den grundläggande attityden från VSAF är att på alla sätt stödja våra deltagare för att man ska kunna fullfölja sina studiemål. Det är emellertid ibland nödvändigt att vidta åtgärder av mer repressiv karaktär som avstängning eller avskiljning från undervisningen. Grova eller upprepade avvikelser från våra skolregler kan leda till i första hand en tids avstängning och i värsta fall ett permanent avskiljande från undervisningne eller, i förekommande fall, internatet. All avstängning/avskiljning från undervisningen rapporteras till CSN då denna period inte berättigar till studiemedel. Orsakerna kan vara:
Gången i dessa ärenden:
Kursansvarig lärare/Mentor, tillsammans med rektor eller studierektor, kallar till samtal där man utdelar en varning. Då försöker man också, så långt det är möjligt, finna en plan för hur man ska kunna stödja deltagaren så att fortsatta problem kan undvikas. I särskilt grova fall, omedelbart stänger av eller skiljer den studerande från undervisningen permanent. Vid varning eller avstängning upprättas ett dokument som undertecknas av båda parter.
Det är inte tillåtet att i eget namn lämna in eller framföra sådant andra har skrivit eller sagt, oavsett om det är hämtat från tidningar, böcker, internet eller annan källa. Förbudet gäller även all form av användning av ChatGPT eller liknande AI-språkmodeller, utan att lärare explicit tillåtit det. AI skrivna texter kan inte heller hänvisas till som källor. Det innebär att alla texter som används som källa ska bearbetas och omformuleras. Genom hänvisning till källan klargörs var informationen är hämtad. Direkta citat ska markeras och källan anges. Om inte dessa regler följs betraktas det som fusk. Lärare kontrollerar regelbundet att elevarbeten inte är kopierade från nätet via olika sökmotorer, t ex ”Urkund”. Om det är uppenbart att fusk förekommit bedöms deltagarens ”prov” eller redovisning i sin helhet som icke godkänd och möjligheten till ny redovisning på det avsnittet medges inte förrän efter avslutad kurs. Deltagaren får skriftlig varning om att om detta upprepas kan deltagaren komma att avstängas från undervisningen. Vid särskilt grava fall av fusk såsom exempelvis inlämning av uppsats där mer än hälften av arbetet är kopierat kan deltagaren stängas av i upp till sex veckor utan tidigare varning. Alla beslut om avstängning fattas av rektor.
Folkhögskolan omfattas av diskrimineringslagen vilket betyder att diskrimineringsförbud råder på folkhögskolor och i deras kursverksamhet. Diskriminering sker när en skola på osakliga grunder behandlar en kursdeltagare eller sökande till en kurs sämre än andra, och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (se nedan). Rektorer, skolledare, lärare, annan skol- eller utbildningspersonal kan utföra handlingar som kan räknas som diskriminering. I folkhögskolans fall är styrelsen ytterst ansvarig och rektor är den som ansvarar på plats på skolan. Lärare och annan personal på skolan är skyldiga att anmäla till rektor om de får kännedom om diskriminering eller trakasserier. Rektor är i sin tur skyldig att utreda och åtgärda händelserna. Diskriminering kan leda till avstängning. Diskrimineringsförbudet gäller diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna:
En studerande ska i samband med kursstart ha tillgång till följande information:
Vid tvister om studeranderättsliga frågor, behörigheter, intyg mm kan den studerande vända sig i första hand till rektor. Frågor om behörigheter och studieomdöme kan endast överklagas till rektor för omprövning. Övriga frågor som regleras i standarden kan enligt listan nedan överklagas till skolans styrelse och efter prövning i styrelsen, vidare till Folkhögskolornas Studeranderättsliga råd FSR. För att stärka de studerandes rättsliga ställning inom folkhögskolan har ett studeranderättsligt råd (FSR) inrättats. Studerande vid folkhögskolekurser som är längre än femton dagar kan vända sig till FSR i tvister om frågor som omfattas av FSR:s uppdrag:
Länk till information om hur man överklagar till Studeranderättsliga rådet.