SeQF

Ladda ner som PDF här!

Samlade mål för Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg och Viskadalens allmänna kurser på grund- och gymnasienivå och intygande av SeQF-nivå.

1. Mål för allmän kurs på Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg och Viskadalen

Kursverksamheten vid Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg och Viskadalen ska bidra till att förverkliga statens syften, mål och motiv för stöd till folkbildningen. Det sker i överensstämmelse med Arbetarrörelsens Folkhögskoleförenings mål och syftet med verksamheten såsom det uttryck i föreningens stadgar. Det innebär att kurserna ska bedrivas med

”utgångspunkt från arbetarrörelsens värderingar att alla människor är lika mycket värda samt att samhället bygger på jämlikhet, gemenskap och solidaritet”.

Vidare ska målet vara i överensstämmelse med av huvudmannen fastställda inriktningar på kurserna. Folkhögskolans samhälls- och demokratiska profil avspeglas i kurserna.

Så här arbetar vi för att nå våra mål

Folkbildningens idéer ska genomsyra det dagliga arbetet. Viktiga principer och arbetsformer är: deltagarinflytande, ämnesintegrering, temastudier, samtal, grupp- och projektarbeten, studiebesök och omvärldskunskap. Genom fortbildning, utvärdering och kontinuerliga kollegiala samtal befästs och utvecklas verksamheten efter målen.

Skolan vill vara en del av skapandet av aktiva, kritiskt tänkande och självständiga medborgare. Deltagarna ska ges en grund för att ta sig vidare i samhället och i sina liv och att göra det med ett demokratiskt sinne. De ska ges förmåga att forma och uttrycka sina åsikter, få en förmåga att organisera sina studier, analysera och skapa sig en överblick. Vi vill se dem växa som människor.

1.1  Kursinnehåll

Grundförutsättningarna i planering av kursinnehållet för allmän kurs är ämnesintegrerade studier i teman och deltagarinflytande genom medverkan i kursråd, klassråd, kommittéer och deltagarnas egen studerandekår.

Studierna bedrivs utifrån olika perspektiv t.ex: Göteborg, Sverige och världen och/eller ur ett tidsperspektiv; historia, nutid och framtid. Temadagar där deltagarna är ansvariga för planering och utförande genomförs regelbundet.

Centralt innehåll, såväl kunskaper som färdigheter, placeras in med hänsyn till temat och deltagargruppen. Såväl kunskap i dess olika former och bildning i all dess komplexitet finns med i planeringen av kurserna.

I temastudierna integreras till stor del ämnena samhällskunskap, naturkunskap, historia och religion.
Temastudierna genomförs genom grupparbeten, individuella arbeten, projektarbeten och studiebesök.

I svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik görs gruppindelning utifrån individuella behov, förkunskaper och mål. Ämnesstudierna knyter i vissa fall an till temastudierna.

Kultur och hälsa löper som två parallella trådar genom verksamheten och alla deltagare erbjuds en bredd av aktiviteter inom dessa områden.

1.2  Genomförande

I introduktionen till kursen skall deltagarna informeras om formen och ramarna för studierna. Teman och arbetsformer presenteras och diskuteras. Under höstterminens första veckor diskuteras och fastställs en kursplan för terminen. Tid avsätts för att lära känna varandra och skapa gruppkänsla. Ett gott samtalsklimat präglat av tillit är en viktig grund för lärande.

Arbetet med kursplanen ska ge upphov till samtal om långsiktiga och kortsiktiga mål med kurserna och studierna samt folkhögskolans arbetsformer. Deltagarna får inflytande över studierna främst genom ansvarstagande och delaktighet i genomförandet av kursen. Deltagarna formulerar studiemålen i individuella studieplaner. Individuella önskemål diskuteras med lärarna och vägs in i kursplanen. Deltagarna har tillgång till samtal med studie- och yrkesvägledare för att diskutera hur deras framtida mål hänger ihop med folkhögskolestudierna. Samtalet kring studieplanen ger upphov till funderingar kring den egna lärstilen, det egna ansvaret för studierna, utvärdering, samt skapar kontakt mellan deltagare, lärare och studie- och yrkesvägledare.

Ansvaret för gruppens studier ligger på alla deltagare. Strävan är att alltid fördela ansvar och inflytande så jämnt som möjligt. Utrymme ges för deltagarna att delta aktivt och på så sätt få inflytande över sin studiesituation samt en demokratisk träning. Praktiskt demokratiarbete sker också genom demokratitid (kommittéarbete, kursråd och studerandekåren).

Lärsituationen varieras både i och utanför klassrum och deltagare ges möjlighet att få till sig kunskap och verktyg på olika sätt. Teori och praktik växlas och vävs samman utifrån tanken om att huvud, hjärta och hand hänger samman och stärker varandra. Individuella arbeten varvas med samarbeten och grupparbeten. Presentationer tar sig olika fomer; texter, tal, debatter, film, bild osv. Samtal och diskussion tar stor plats i de flesta delarna av skolans delar och bildar en grund för individuella och gemensam reflektion.

I verksamheten möts en stor bredd av olika bakgrunder och erfarenheter. Den mångfalden blir en god grund för att lära av och växa tillsammans.

1.3  Utvärdering

Skolan arbetar med mentorskap och med att generellt skapa en god kommunikation mellan deltagare, pedagoger och skolans personal i övrigt. Utvecklingssamtal hålls terminsvis och det dokumenteras skriftligt. Deltagaren får material och frågor att förbereda sig med inför samtalen. Syftet med samtalet är i första hand att ge återkoppling till deltagaren, men även att deltagaren ska kunna föra fram saker till skolan.

Återkopplingssamtal ska ske i alla ämnen och feedback ska ges på alla arbeten.

Deltagarutvärderingarna som sker mer under kursmoment är under utveckling istället för att enbart fokusera på avslutade moment. Det krävs mer systematik inom arbetet.

Stor deltagarutvärdering sker i slutet av varje läsår och den diskuteras sedan gemensamt med representanter för deltagare och anställda. En modell för mer uppföljande utvärdering av respektive ämne är under utveckling.

2.  Allmän kurs på grundskolenivå

2.1  Brokursen

Kursen vänder sig till deltagare som är färdiga med Sfi-D eller motsvarande kunskaper och vill studera vidare på grundskolenivå. Studierna kan ge grundskolekompetens och behörighet att studera vidare på allmänna kurser och yrkesutbildningar på gymnasienivå.

2.2  Omfattningskrav

Behörighet motsvarande grundskola har den som vid som folkhögskola har fullgjort ett års studier på grundnivå beroende på förkunskaper och utifrån individuell kursplan.

2.3  Innehållskrav

Dessutom krävs att den som har gått igenom en sådan utbildning har kunskaper som motsvarande godkänd nivå i följande grundskolekurser:

  • Svenska som andraspråk grund
  • Engelska grund
  • Matematik grund
  • Samhällskunskap grund
  • Religion och historia grund

Målen ska relateras till resultat av lärande för SeQF-nivå 2 för intyg om godkänt resultat från allmän kurs på grundskolenivå från folkhögskola. De deltagare som ej når behörighet i matematik och/eller engelska utfärdas det ej SeQF2 intyg för. Deltagare kan senare få det om de uppnår behörigheten efter avslutad kurs och återkommer för att få SeQF-intyg.

Kunskaper
Kan visa:

  • breddade kunskaper inom SO-området med utgångspunkt i utvecklingen av det svenska språket
  • kunskaper om olika studietekniker och om hur fakta kan samlas, granskas, värderas, sammanställas och redovisas

Färdigheter
Kan:

  • tillämpa angivna regler, metoder och verktyg för att utföra tilldelade uppgifter
  • följa instruktioner och beskrivningar inom ett studieområde
  • söka och bearbeta fakta inom flera arbets- och studieområden
  • gemensamt i grupp och delvis enskilt undersöka ett studieområde och redovisa i olika former

Kompetenser
Kan:

  • utföra arbete eller studier med viss självständighet och ta ansvar för enklare uppgifter
  • samarbeta under ledning och medverka till gemensamma resultat
  • värdera hur de egna uppgifterna utförts

3.  Allmän kurs på gymnasienivå

3.1 Människan, Samhället och Världen

Kurserna riktar sig till deltagare som har gått färdigt grundskolan och är intresserade av att förstå, påverka och engagera sig i lokala och globala samhällsfrågor och demokrati. Deltagarnas tidigare erfarenheter av studier, studievana och behov avgör grupplacering.

Studierna kan ge grundläggande behörighet till studier på yrkeshögskola och/eller högskola. Kursen vill inspirera till engagemang och aktivt arbete i föreningar, folkrörelsen och politiska organisationer.

Framtidsspår

Framtidsspår är ett Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) melland SDF Angered, Västra Götalandsregionen, Ljungskile Folkhögskola, Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg, Göteborgs Räddningsmission, Sankt Lukasföreningen i Göteborg och KFUM Göteborg. Idén är att ovanstående aktörer går samman för att under ett och samma tak stötta unga vuxna att erhålla sin behörighet till högskola och/eller yrkeshögskola.

Idén med Framtidsspår är att deltagaren ska få lyckas med studierna genom att få hjälp med att röja hinder som står i vägen för studiemotivationen samt tilltron till sig själv och till samhället. Studierna genomförs tillsammans med övriga deltagare i liten grupp med extra stöd och det finns tillgång till kurator.

Kursen Framtidsspår är till för ugna vuxna som avbrutit gymnasiet på grund av någon form av psykosocial problematik. Ett viktigt mål för kursen är att ge förutsättningar för att utvecklas som människa och lära sig att studera för att lyckas med att uppnå behörigheter för en fullständig gymnasiekompetens.

3.2  Studieomdömet fördelas på olika skalsteg

Mål för allmän kurs på gymnasienivå som deltagaren förväntas ha efter fullgjort omfattningskrav och innehållskrav. Endast ett sammanfattande studieomdöme ges till den studerande. Härvid ska användas endera av beteckningarna:

  • Utmärkt studieförmåga (4)
  • Mycket god studieförmåga – Utmärkt studieförmåga (3,5)
  • Mycket god studieförmåga (3)
  • God studieförmåga – Mycket god studieförmåga (2,5)
  • God studieförmåga (2)
  • Mindre god studieförmåga – God studieförmåga (1,5)
  • Mindre god studieförmåga (1)

3.3  Studieomdömets syfte och kriterier

För att nå studieomdömets syfte ska följande faktorer beaktas:

  • Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa
  • Förmåga till analys, bearbetning och överblick
  • Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier
  • Social förmåga

Som stöd för omdömessättningen föreligger följande kriterier för omdömet Utmärkt studieförmåga:

Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa
Den studerande;

  • söker aktivt och självständigt ny kunskap som leder till fördjupad förståelse och ökad insikt
  • använder sina kunskaper och färdigheter och har förmåga att relatera dessa till sina egna erfarenheter och till nya situationer
  • integrerar kunskaper och färdigheter från olika områden
  • redovisar sina kunskaper och färdigheter på ett överskådligt och varierat sätt.

Förmåga till analys, bearbetning och överblick
Den studerande;

  • söker, bearbetar och vidareförmedlar, med ett kritiskt förhållningssätt, Information från olika källor
  • ser och förstår samband och helheter samt skapar sig egen kunskap
  • använder begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara olika förlopp och företeelser
  • visar flexibilitet och öppenhet för nya sätt att lösa problem

Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier
Den studerande;

  • tar ansvar för sitt lärande och har ambitionen att utöka och utveckla sina kunskaper och färdigheter
  • arbetar på ett självständigt sätt både med och utan handledning
  • deltar engagerat såväl vid enskilt som gemensamt arbete
  • planerar, genomför och slutför överenskomna arbetsuppgifter – såväl enskilt som i grupp

Social förmåga
Den studerande;

  • medverkar i olika grupper och deltar i gemensamma aktiviteter
  • tar ansvar för sammanhållningen i gruppen och bidrar till ett positivt arbetsklimat och goda relationer
  • visar förståelse för och respekterar gemensamma överenskommelser och umgängesformer i skolsamhället
  • visar respekt för alla människors lika värde och den enskildes rätt till personlig integritet

Målen ska relateras till resultat av lärande för SeQF-nivå 4 för intyg om godkänt resultat från allmän kurs på gymnasial nivå från folkhögskola. 

Kunskaper
Kan visa:

  • fördjupade kunskaper inom ett studieområde
  • kunskaper om modeller och metoder inom ett studieområde

Färdigheter
Kan:

  • välja och använda relevanta begrepp, teorier, modeller, material, verktyg och metoder inom ett studieområde
  • följa instruktioner och utföra definierade praktiska och teoretiska uppgifter inom givna tidsramar
  • kommunicera på minst ett främmande språk inom aktuellt studieområde.

Kompetenser
Kan:

  • ta initiativ, reflektera, organisera och genomföra arbete och studier självständigt
  • självständigt behandla innehåll i ett arbets- eller studieområde som kan leda till vidare lärande och professionell utveckling
  • kritiskt värdera och förhålla sig självständigt till valet av källor, värdera och dra slutsatser av egna och gemensamma resultat
  • ta ansvar i samarbete med andra och i begränsad utsträckning leda och utvärdera andras arbete.

3.4  Omfattningskrav

Fullgjord omfattning har den som vid folkhögskola fullgjort:

  1. en treårig utbildning
  2. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års godkända studier på gymnasienivå
  3. en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller
  4. en ettårig utbildning som bygger på minst två års godkända studier på gymnasienivå

3.5  Innehållskrav

Dessutom krävs att den som har gått igenom en sådan utbildning har kunskaper som motsvarande lägst godkänd nivå i följande gymnasiala kurser:

  • Svenska som andraspråk/Svenska 1 (2 och 3 för högskola)
  • Engelska 5 (6 för högskola)
  • Matematik 1b
  • Naturkunskap 1a1
  • Religionskunskap 1
  • Samhällskunskap 1a1
  • Historia 1a1

Särskild behörighet:

  • Matematik 2b
  • Naturkunskap 1a2
  • Naturkunskap 2
  • Samhällskunskap 1a2
  • Historia 1a2

 

4.  Praktiskt arbete med SeQF på skolan

Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF, bygger på en gemensam europeisk referensram för kvalifikationer, European Qualifications Framework, EQF, med åtta nivåer. Referensramen regleras i en egen förordning. Med SeQF synliggörs allt resultat av lärande oavsett hur det är förvärvat – formellt, icke-formellt och informellt. På så sätt blir det lättare att jämföra kvalifikationer från studier och arbetsliv både nationellt och internationellt. På uppdrag från Folkbildningsrådet har sedan skolan brutit ned det gemensamma till det mer specifika i vår egen verksamhet.

4.1  Framtagande av skolans material kring SeQF

Skolledning tog fram ett grundmaterial kring SeQF som presenterades för skolans övriga personal. Det hölls en gemensam arbetsdag kring SeQF. En personal presenterade SeQF i mer detalj för kollegorna. Utifrån ett antal frågeställningar diskuterades sedan SeQF i olika arbetslag för att sedan gemensamt redovisas och diskuteras i helgrupp. Anteckningar och reflektioner har sedan sammanställts i detta gemensamma dokument som sedan återigen har delgivits samtliga pedagoger för återkoppling.

4.2  Uppföljning av skolans arbete kring SeQF

Uppföljning av SeQF kommer att ske årligen genom diskussioner och översyn av dokument. SeQF är något nytt för oss att förhålla oss till och det kommer att kräva kontinuerlig uppföljning och mer arbete.

4.3  Utfärdande av SeQF intyg

Folkhögskolan i Göteborg  och Viskadalen utfärdar intyg om SeQF-nivå via Schoolsoft, det administrativa program som folkhögskolorna använder.